torsdag 24 mars 2011

Jo vi lever ännu

Även om det är ganska knappt, så går livet vidare här nere. Har inte hört av mig på grund av svår kulturchock, medeltida internet förbindelse, obegriplig byråkrati, ljummen öl och varmt väder.
Avverkade sista halvan av  första swingen på D-skiftet med göra 5 nätter och åkte sen tillbaks till Perth. Försöker hitta på viktiga ärenden som måste avklaras tillsammans med Lisa. Har registrerat oss på den australiensiska försäkringskassan, pratat med aussie transportstyrelsen om körkort, fått lägenheten inspekterad, provat vårt tredje och fjärde 3G modem utan framgång och tillslut beställt och jagat på aussie telia om ett adsl abonnemang för internet. Flyttade över pengar från Sverige så jag fick betalt och levererat bilen jag köpte.
Brutal kärra och BMW substitut. 350 kusar. En varulv i grå silkespyjamas 
Holden Commodore SSV Sportswagon Redline Edition
Hade även ett födelsedagskalas för Jessica som nu har blivit stor tjej, 5 år. Jessie har efter en månad på förskolan redan lagt till sig med en klar australiensisk accent och kommer snart precis som storebror skratta åt pappas "Göteborsk-engelska".
Vi åkte en sväng till speditionsfirman för att titta till kontainern som nu stått här ett par veckor i Perth. Allt var i sin ordning och vi tog bara ut 10 lådor med en del saker som vi kände att vi behövde. Dator, kläder och leksaker gör genast livet lite mer hemmastat.
Samma dag som jag skulle åka upp till Karratha ringde brevbäraren på dörren. Modemet till bredbandet leverereades en timme innan min avgång och jag fick snabbt som tusan se till att det blev konfigurerat och klart för småfolket där hemma. Gick med nöd och näppe, en tremånaders livskris utan internet var över.
Väl här på jobbet sitter jag nu i kontrollrummet och skall försöka lära mig panelen för de tre små LNG tågen och tankparken samt lastningen av LNG till båtarna. Känns övermäktigt så här i början.